Sov Gott.

Solen lyser rakt in genom fönstret. Den står redan en bit på himlen. Det känns lite onödigt att lägga sig nu. Men det visar ju sig. Förmodligen behöver man sömn. Jag har något minne av det. Luciavaka.

Det är fint att man får se lite av morgonen i alla fall.

Hur skiljer man mellan en äkta deja vu och "det här var bekant"? Alltså, gråzonen. När har det kommit något från framtiden och förvarnat mig och när minns jag bara något som är liknande, men framtiden inte kom först. Alla som sett (och förstått) Terminator förstår.

När hjärtat är trött. Då behöver man vin och vänner. Mest vänner. Fast enklare med vin. När man inte orkar hålla fast, men inte heller släpper taget. Är det då man ska skriva musik? Och bli rik. Eller sitta och sjunga för sina vänner. Som Phil Lynott sjunger. "Singing songs about you. It's my claim to fame." När hjärtat är trött har man inte så stor nytta av en pigg hjärna. Eller, det har man ju visst.

Och allting löser sig. Faktiskt. Allting löser sig. På ett eller annat sätt. Förhoppningsvis på ett sätt.

Man kanske behöver vila och promenader. Och vin. Jag har ju inget vin. Men jag har vänner. Jag får bjuda dem på vin någon gång. Så blir cirkeln sluten.