Varför är det så.

Att när man ska skriva något viktigt.

Som är lite längre.

Så skriver man en kladd.

Och skriver rent.

Men det fungerar inte, så man sparar det som det är.

Och går och lägger sig.

Och när man vaknar kan man skala bort det som tog fokus från det viktiga. Och ha en snygg röd tråd.

Det måste bearbetas. Man måste försöka skriva rent. Som en del av bearbetningsprocessen. Just då känns det som ett man misslyckas. Men man märker att man sen tänker klarare.

Varför är det så.

Det är alltig skönt att ha skrivit.

 

ögat

18 augusti 2009 17:23

Den snygga röda tråden ja... Den strävar jag alltid efter...men den gäckar mig i det verkliga livet såväl som i det skrivna ordets värld...

Du lyckas oftast hålla den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag känner mig på något sätt som Eric Forman. Fast jag vill hellre vara Hyde. Och Kelso. Båda samtidigt. Och att flickan ska vara som Brooke och Jackie. Öhm, ja. Det satt jag och tänkte på när jag såg dagens avsnitt.   Annars har jag varit på job...

Det här är fint, om man inte tänker på hur det låter. Philemon Arthur and the Dung fick faktiskt en Grammis för denna skiva. Vilket var en bidragande orsak till att man lade ner Grammisgalan i 15 år.   Det man naturligtvis främ...

'Cause everybody wants some, ooh Something they can barely know And though my heart will break There's more that I could take I could never let it go   Varje gång jag lyssnar så tror jag på dem. ...

Jag har hört att man inte ska tänka när man bloggar. Men man måste ju tänka lite ibland i alla fall. Lite spridda tankar.   Jag tror att när någon som har blockat en på msn loggar in, så hör man ett avlägset inloggningsljud. Vad kan annars de...