Alltså, äta och sova. Det är nog rätt viktigt.

Vad segt det går. Cyklar med väskor med kläder, för att tömma lägenheten.

Måste städa badrummet idag. Ikväll. Så det är gjort imorgon. Jag vill inte vakna och tänka att jag inte fick det gjort idag heller.

Egentligen skulle man hyra någon som gjorde allting åt en. Om man hade pengar.

Egentligen är det ganska lätt gjort. Bara man gör det.

"this song after haloween is scary" är just nu den översta kommentaren på youtube. Helt riktigt. Det här är fin musik.

Ibland när man bollar studsar bollen rakt. Det är en naturlig utveckling. Man går från a till b. Men behöver inte göra allt jobb själv. Bollen får göra jobbet, som det heter.

Ibland när man spelar biljard och har ett dåligt biljardbord, studsar bollen snett. Den hamnar där man inte tänkt.

Att bolla mot en annan människa kan också vara så. Men då får man vara tacksam när bollen hamnar snett.

För det kanske är vad man behöver. Att bolla överhuvudtaget är nyttigt. Här är ett tack till den enda läsare jag vet vem det är för att jag får bolla. Tack!

Att gå igenom ett mörkt rum där man slår i saker lite då och då. Det fungerar, men man får gå försiktigt. Finns det någon lysknapp?

Tidig morgon. Nu äter man frukost, om man är morgonpigg. Tuppen gal. Och man gör morgongymnastik i sin pyjamas.

En dag kanske jag blir en sån människa.

Snart ska jag sova.

Och drömma om något. Medan andra gör morgongymnastik.

Nya Fredagen den 13e var inget vidare. Hur skulle man göra om man gjorde rätt?

Börja med en lägereld. Det är rätt. Någon berättar historien. En pojke drunknade i sjön för X antal år sedan. Hans mor hämnades, men blev själv dödad. Sedan dess vilar en förbannelse över platsen. Pojken har kommit tillbaka. Men hans mor är död. Och han sörjer.

I samma scen kan man ta död på alla rykten om Jason i New York, eller i rymden. Jason lämnar inte platsen. Han är bunden till sjön och området omkring.

I extramaterialet till den nya filmen berättar filmskaparna att de tidigt måste bestämma sig om Jason skulle vara övernaturlig eller inte. Hur kan han dyka upp överallt? De löste det med ett tunnelsystem. Jason är alltså besatt av att gräva tunnlar och springa runt i skogen. Att inte ge någon förklaring hade varit bättre. Så att tittaren får avgöra själv. Jason är i och för sig död, men har kommit tillbaka. Kanske han är lite övernaturlig? Nu blir han nån sorts freak. Det är ju meningslöst. Däremot. Han är annorlunda. Han är utanför. Han har sorg. Han kan vara lite övernaturlig. Men det är något annat.

Saknaden efter modern måste antydas. Hon har ingen egen melodi. Hon har ki-ki-ki-ki-ma-ma-ma-ma. Också det är lite tragiskt.

Jason drivs av sorg, inte av mordlust. Frågan är därför vad man ska göra för att bli dödad av honom. Han blev sviken av lägerledarna. Att de hade sex är underordnat att de lät en pojke drunkna. Att svika någon och sen ångra sig, men innan man hinner göra saker rätt igen kommer Jason och ser med sina sorgsna ögon hur livsandan lämnar en.

Det skulle bli mer sorg än skräck. Men det kan bli vackert. Skräck ska vara vackert. Vackert och fruktansvärt fel.

Kanske i slutscenen att Jason får återförenas med sin mor. Hon är ju också död. I och för sig har hon inget huvud. Det är svårare att återupplivas då. Men som en eterisk ljusgestalt kan hon dyka upp. Nej, nu börjar jag må illa. Hon får vara död och begraven. Inga ljus, inget altare med hennes huvud. Kanske i slutscenen att Jason minns lyckliga ögonblick med sin mor. Födelsedag, tårta, första cykeln, kramar, ut på sjön ensam, drunkna, slut.

Det här var i alla fall en kul scen. Det är alltså en man som skriker. Som en kvinna. Jo, det är kul.

Annars var ju filmen rätt kass.

Jag skrev just en lång blogg som försvann. Hade varit inloggad för länge, tror jag. Kul.

Får göra den bättre senare.